Verklighetens Ester

Norra Åby

– Hur hon hur tänkte och levde får vi aldrig veta. Det är en i mystisken omhuldad kvinna, vars öde bara kan tolkas, och det är här som författaren gör sitt jobb, säger Örjan Olsson, debuterande med romansviten Marias Mirakuösa Döttrar. 

Först ut är boken MMD Systrarna som inleder trilogin. Berättelsen tar oss tillbaka till 1700-talet och på skånsk botten, närmare bestämt Söderslätt.

Mystiken tätnar och det svårt för läsaren att sortera ut vad som är sanning; kan vara sanning eller vad som är magi. Örjan säger att böckerna är som pussel, spänningsromaner i formen av deckare. Läsaren måste själv göra en bedömning av vad som händer och hur det har hänt.

En liten bondby

Byn heter Norra Åby och är belägen några kilometer norr om skånska sydkusten, där vintrarna är milda och jorden är den bördigaste i Europa. Det var här som 1700-talspigan, som Örjan säger, ”intog honom en förmiddag då han satt i köket”.

– Jag var tjänstledig för studier, satt och ströläste en bok om väderkvarnar, samtidigt som jag börjat fundera över denna historisk kvinna som jag då nyligen läst om.

Pigan ifråga har alltså varit en verklig person. Hon föddes 1682 och hette Ester Jönsdotter. Hon blev en riksbekant kändis i början av 1700-talet, då hon sannolikt vägrade gifta sig eller fullgöra sina “plikter” som kvinna. Hon inledde en flerårig fasta och blev ett så kallat mirakel.

– Vilka valmöjligheter vi har idag kan diskuteras; de är betydligt mindre än vi tror. På 1700-talet skulle en kvinna gifta sig och föda barn. Det fanns sannolikt få eller nästan inga alternativ, utöver statusen som sierska eller mirakel – i värsta fall: häxa.

Enligt Örjan så gav den lutherska religionstolkningen likväl ett ganska så stort utrymme för en privat relation med Gud; detta var så att säga en del av poängen med brytningen med katolicismen.

– Den här privata dialogen med Gud ska absolut inte överdrivas: i det svenska riket rådde absolut protenstatism, och kyrkan var en sällsynt välfungerande propagandamaskin. Dock lyckades mjölnarpigan Ester i huvudsak får med sig såväl kyrkans folk med flera: sannolikt tusentals och åter tusentals.

– Inte bara i Sverige; hon skapade ett kändisskap i Norra Europa. Det skrevs sånger om henne. Folk vallfärdade till den lilla bondbyn Norra Åby, där Örjan själv bott i 25 år.

Nästan som ett kall

– Japp, mina två barn växte upp här men nu är de utflugna, och jag passar själv på att flyga härifrån snart. Det passar bra nu när jag levererat min berättelse. Det har väl varit så nära ett kall jag kan komma.

Berättelsen om Pigan Ester Jönsdotter tar sin början söndag i kyrkan i januari, 1703.

– Det finns beskrivet hur hon föll ihop när kyrkoherden Johan Johansson pratade om äktenskapets ”helgd” och det var väl en uppmaning till tukt och sedlighet. Men självklart var giftemål och ordnade förhållanden livsviktigt för hur samhället då var organiserat. Detta är ju ett förhållande som, globalt sett, ännu dominerar.

– Jag blev inspirerad att skriva om Ester utifrån den där händelsen, men det tog ett tag innan hon ”tog över” där i köket. Jag provskrev en hel del innan; kastade; skrev; kastade – eller deletade, som man kanske borde säga.

Nyckelordet till att kunna skriva blev ”jäsrummet”!

– Jag såg  för mitt inre att hon satt i lite kyffe där bröden skulle jäsa; detta ut

rymme var alldeles invid illaren, den stora bakugnen. Jag såg att hon satt där och lyssnade på vad hennes föräldrar pratade om. Och vad var det: jo, att hon måste gifta sig förstås. Och på den vägen är det.

Det tål att betona att Marias Mirakulösa Döttrar är fiktiva berättelser.

– Det ska man ha klart för sig vid läsning; och det är en fråga om

tydlighet. Men jag har utgått från Esters liv och situation. Sådant kan vara känsligt, men nu har det gått 300 år. Så Ester har sagt mig att det “det går an”!